
När jag säger att jag är trött känns det som att människor bara tycker att jag är svagare än dem, men då vill jag säga att det är för att jag också är väldigt mycket känsligare. Jag tar in saker i mitt hjärta och i min hjärna maximalt hela dagarna, så när jag väl kommer hem om kvällarna… då orkar jag inte något mer. Jag tror att det kanske är därför som jag inte orkar umgås så mycket med människor om kvällarna längre. Jag behöver kvällarna till att fylla på med bränsle så att jag kan gå hela nästa dag och göra av med den.
Ibland känns det lite som att fast jag gör så mycket hela tiden, har jag ständigt dåligt samvete över att inte göra nog.
Läs om högkänslig personlighet här, så kanske ni hittar hem lika mycket som jag gjort. Jag har alltid haft ett stort kontrollbehov, haft lätt att få dåligt samvete, känner att jag inte gör tillräckligt, haft mycket oro och återkommande ångest över saker jag inte kan kontrollera. Kreativitet har så länge jag kan minnas varit en utväg för mig. Min trygghet. För mig är balans i livet allra viktigast. Att känna att tankar och känslor är i fas med varandra. Jag kan verkligen förstå Michaelas resonemang om att man ses som svag, som att en orolig person är mindre modig. Jag är förmodligen mycket starkare än de flesta då jag tacklas med mycket mer känslor dagligen, jag trotsar varje dag min oro och rädsla för saker jag målat upp i mitt sinne, vilket gör mig till allt annat än en rädd person.
Jag tror det är så himla viktigt att inte tala om för andra hur dem är, att inte döma och att låta varje människa kriga sitt eget inre krig ifred.
Hoppas ni mår bra ♥
Fina duuu, ta hand om dig <3